23 nov 1991
Började med att krypa ned i badet för att se om det skulle ge med sig eller om det verkligen var dags att äntligen få se vem som finns i magen. Värkarna fortsatte att komma och de blev mer och mer regelbundna så det var inte snack om att det skulle gå över nu var det ändligen dags.
Vi packade färdigt väskan och han med att besöka mormor och morfar och berätta att vi beger oss nu till BB. En snabb visit hos våra vänner han vi med innan det var dags att sätta sig i bilen till BB. Egentligen hade jag bestämt mig för att jag ville gå upp till sjukhuset då vi bor så nära men nu känndes inte det som någon bra idé alls så vi tog bilen.
Väl framme strax efter kl 9 konstaderas efter CTG kurva samt undersökning att förlossningen var på gång och värkarna var starka och jag var öppen 4 cm.
Strax efter lunch var värkarbetet väldigt intensivt och jag hade svårt att koppla av. Fick då erbjudande om bedövningen vilket jag tacka ja till. Man la Västerviksblokad och bedövade runt livmoderhalsen och på bara några minuter var jag helt utan smärta. Så skönt. Passade på att ringa till mormor och berätta hur vi hade det.
Dessvärre satt inte bedövningen i mer än någon timme och när den släppte var det full fart igen men då kunde man konstatera att jag var fullt öppen och nu fick börja krysta. Värkarna blev korta och svagare efter att jag krystat i 1 tim och man kallade på läkare. Det beslutades att jag skulle få lite hjälp med sugklocka. Den kopplades på och läkaren drog endast 1 gång för att få ned bebisen en aning. Sen var det jag som fick göra det sista jobbet. Jag fick se i en spegel barnets huvud och det gav mig massor av energi och kraft. Droppet ökades på och rummet var fullt av personal som minsann ville vara med och se när denna bebisen föddes. Jag fick lite mera bedövning för att slippa den värsta smärtan när barnets huvud skulle ut. Efter drygt 2 tim krystande kl 16,30 föddes vår underbara dotter Johanna. Hon skrek på en gång och mådde toppen. Vägde 3325 kg och var 53 cm lång och hade massor med mörkt hår och gröna ögon. Hon var helt perfekt.
All smärta var som bortblåst och jag var den lyckligaste mamman på jorden.
Vi packade färdigt väskan och han med att besöka mormor och morfar och berätta att vi beger oss nu till BB. En snabb visit hos våra vänner han vi med innan det var dags att sätta sig i bilen till BB. Egentligen hade jag bestämt mig för att jag ville gå upp till sjukhuset då vi bor så nära men nu känndes inte det som någon bra idé alls så vi tog bilen.
Väl framme strax efter kl 9 konstaderas efter CTG kurva samt undersökning att förlossningen var på gång och värkarna var starka och jag var öppen 4 cm.
Strax efter lunch var värkarbetet väldigt intensivt och jag hade svårt att koppla av. Fick då erbjudande om bedövningen vilket jag tacka ja till. Man la Västerviksblokad och bedövade runt livmoderhalsen och på bara några minuter var jag helt utan smärta. Så skönt. Passade på att ringa till mormor och berätta hur vi hade det.
Dessvärre satt inte bedövningen i mer än någon timme och när den släppte var det full fart igen men då kunde man konstatera att jag var fullt öppen och nu fick börja krysta. Värkarna blev korta och svagare efter att jag krystat i 1 tim och man kallade på läkare. Det beslutades att jag skulle få lite hjälp med sugklocka. Den kopplades på och läkaren drog endast 1 gång för att få ned bebisen en aning. Sen var det jag som fick göra det sista jobbet. Jag fick se i en spegel barnets huvud och det gav mig massor av energi och kraft. Droppet ökades på och rummet var fullt av personal som minsann ville vara med och se när denna bebisen föddes. Jag fick lite mera bedövning för att slippa den värsta smärtan när barnets huvud skulle ut. Efter drygt 2 tim krystande kl 16,30 föddes vår underbara dotter Johanna. Hon skrek på en gång och mådde toppen. Vägde 3325 kg och var 53 cm lång och hade massor med mörkt hår och gröna ögon. Hon var helt perfekt.
All smärta var som bortblåst och jag var den lyckligaste mamman på jorden.
Kommentarer
Trackback